Bilder från 25 Int Träffen i Borculo, Holland Maj 2005

Mer bilder här

Bilder från 24:e Träffen i Korbach- Lelbach: (även här)

Bilder fra Belgien 2003:

Liten träffberättelse från 21:a Internationella Träffen 7-10 juni 2001:

Jag hade tidigt bestämt mej för att jag varken hade tid eller lust att köra min 1200:a ner till Schweiz. Men en vecka före träffen dök så plötsligt det där, välbekanta, träff- suget upp. Så jag beslöt att kolla vad det fanns för options. På internet började jag att kolla evt. flygmöjligheter. Hos British Airways fanns det ett erbjudande från Göteborg till Zürich för ca 2.000 SEK t o r. Det lät ju verkligen rimligt så jag försökte boka via nätet men jag var för sent ute. Man skulle ha bokat 10 dagar i förväg.

Nästa dag ringde jag till BA på Landvetter i Göteborg. Och där kunde man erbjuda mej en variant med utresa på morogonen på Fredagen den 8:e för fjuttiga 2.100:-.

Utan att kolla detaljer bokade jag på studs, eftersom det bara fanns två lediga platser kvar (säger dom inte alltid det?).

Det visade sig vara en ganska invecklad resplan: Flyget till London skulle avgå 7.30 på fredagsmorgonen. I London skulle planet anlända till Gatwick, ett par timmar gavs sedan till att ta sej till Heathrow där ett annat plan skulle ta mej vidare mot Zürich.

Nåväl, med min dagligt körande Neckarsulmska avkomma (Passat –86) bar det åstad kl 4 på morgonen. Jag har ju styvt 2 timmar till Göteborg.

Allt förflöt enligt planerna och jag anlände till Zürich, där Piloten påpassligt meddelade att det fanns massiva regnmoln, 12 timmar senare. Där gick det smidigt nog tåg i källaren och det stod ett med en skylt: Luzern på, och väntade på mej. Genom det vackra Schweiziska landskapet slingrade tåget sej fram på 1½ timme till Luzern. Väl där, fanns, bara ett par spår borta, lokaltåget som tog 15 minuter på sej till Sempach.

Sempach station är uppenbarligen inte byggd på samma gång som Sempach by, och inte på samma plats heller, så det blev en stunds fotvandring till träffområdet. Att jag var på rätt väg bekräftades av alla NSU:ar jag mötte.

På plats, blöt invändigt av svett och utvändigt av det sakta strilande regnet, anmälde jag mej till det glada gänget i välkomsttältet. Ännu gladare blev dom när jag sa att jag kom från sverige (hur ofta händer det?). Några Danskar hade ankommit fick jag veta (Hans i 1200 och Svend-Erik i sin Ro80) men ensam svensk fick jag förbli under hela träffen.

Jag förhörde mej om det fanns några gasthaus lediga, men hade det funnits det innan regnet satte igång så fanns det absolut inte nu. Så det var bara att sätta upp tältet. Och av någon anledning så var faktiskt regngudarna vänligt sinnade i en kvart, för under mitt slit med tältet upphörde nästan regnandet. Tack till de obekanta slovener som hjälpte mej med uppsättandet.

Efter att ha ordnat login så gick jag en runda och knäppte några bilder. Jag stötte på "Jens med fanen" i sin röda Sport Prinz och jag såg också till Hans Jacobsens röda 1200:a. Lite senare hittade jag även Hans "in person". Tillsammans drog vi oss, under Hans paraply, till Sempach Festhalle där kvällens musikaliteter och bensinsnack avhölls.

Under fotvandringen berättade Hans om sina vedermödor under resan till Sempach. Om jag inte missminner mej så hade det hela börjat med hjulfladder, vilket Hans trodde var en Punktering, men visade sej vara en slitbana på ett av däcken som inte ville följa med till Schweiz.

När ADAC sedan hjälpte honom hittade Hans en jättepöl med olja under bilen, vilket härhörde från en drivaxeldamask som såg ut a´la schweizerost. Jag har också för mej att han berättade att en bensinslang lite senare sprang läck och att slutligen en cylinder gav upp. 140 km/h är nog inte en bra marchfart för en 73:a 1200:a…

Min flygresa bleknade vid jämförelsen.

Hans berättde att det hade varit lite fart på del- försäljningen på fredagseftermiddagen då det inte regnade så infernaliskt. Bl a hade han själv sålt slut på sitt lager av höger backspeglar till 1000 & 1200. Pengarna behövdes väl till reparationer?

I Festhallen rådde det hög stämning och det severades mat och förbaskat goda öl! Vi fortsatte ljuga för varann om res-vedermödor och annat. Men när en lokal? trollkarlsförmåga trollade bort sej totalt så hörde jag mitt tält och min sovsäck kalla.

Under natten mot lördagen regnade det så mycket så Schweizarna hade aldrig sett på maken. En liten rännil beslöt sej för att ta en genväg genom mitt tält, men lyckligtvis var det vid fotändan och inte mer än en il så jag klarade mej hyfsat. Vissa träffbesökare befann sej i sjöar när dom vaknade!

Jag steg upp tidigt på lördagen, man vill ju inte missa försäljarnas godbitar. Men det skulle visa sig vara väldig få som tog upp sina delar till försäljning, ens under hela dagen.

I väntan på morgonpilsnern och frukosten så funderade jag ut en strategi för dagen. Det första att göra var att ta tåget till Luzern och boka ett hotell där. Jag såg liksom inte fram emot att sitta i flygplan och på flygplatser i dyngsura kläder en hel söndag. Det är svårt att torka grejor i ett blött tält kan jag berätta!

Sagt och gjort, tågtrippar, hotellbokning och kort turistande i underbara Luzern tog mej två timmar, men sedan var jag liksom lugn. Nu kunde träffen verkligen börja, skit samma om det så regnade småspik.

På Lördagen anlände mycket folk och det fanns mycket bilar och motorcyklar att titta på. Framförallt fordon man inte sett innan, mycket italienare – dom ska ju hålla nästa träff, och naturligtvis många schweizare. Bl a en oerhört fint restaurerad orange TT.

Lite senare träffade jag fyra Norrmän som gjort det samma som jag, d v s flugit. Vi hade tunga diskussioner i cafeterian och även där smakade ölen väldigt gott. Jag vill minnas att vi blev eniga om att hyra en buss till nästa års träff!?

Dagen, och egentligen hela träffen, avslutades återigen i Sempach Festhalle som var fylld till bristningsgränsen. Det blev sedvanliga tacktal och presentationer av de som gjort träffen möjlig, något långdraget, allt drogs på: Engelska, Tyska, Franska och Italienska. Som vanligt körde bullrige holländaren Herman Mulstege sin egen tackvariant med hollänska specialiteter. Sedan bjöds det bensprattel av en flick- dansgrupp och detta verkade inte lägga sordin på någon stämning precis. Kvällen fortsatte med en hel del bensin och rotations- snack och för en gångs skull gick jag i tid eftersom jag skulle med sista bussen och tåget till Luzern.

På söndagen vaknade jag torr och pigg och ute regnade det fortfarande oupphörligt. Hemresan anträddes kl 9.30 och 12 timmar senare var jag åter i Helsingborg.

P.S, Det finns en jättefin Whiskyshop på Heathrow.

Foton från träffen finns under "Treffen" i menyn.

Liten  träffberättelse från Neckarsulm 23-25 juni 2000:

Jag körde ner med min 1200:a under Onsdagen den 21:a de nästan exakt 100 milen till Neckarsulm. Det gick förvånansvärt smärtfritt trots att det var varmaste dagen hittills på året i Tyskland. Oljan var så varm och flyktig att det nästan inte gick att mäta den. Det tog mej ca 14 timmar i makligt tempo och med ett affärsbesök i Hannover. Det var nästan mörkt när jag anlände men eftersom jag varit i Neckarsulm en gång tidigare så visste jag ungefär vart jag skulle köra. Men jag fick nästan panik när jag såg hur mycket folk som redan anlänt. Ena delen av Pichterich- parken var redan full! Jag tog mig till den andra delen som inte var riktigt lika belamrad med folk ännu. Trots mörkret lyckades jag meka upp tältet . Efter denna strapats gick jag en runda för att undersöka området och hittade snabbt till öltältet där jag fick välförtjänt svalka via öl och weissherbst vin.

Torsdagmorgonen, första officiella träffdagen, väckte mej med sitt ljus, samt en belfolkning av annat slag än jag hade förväntat mej: myror! Jag hade slagit upp mitt tält mitt i myrornas E4 och E6 och troligen i ett myr- autobahnkreuz också. Så det blev förflyttning medelst hasning av tält till en lugnare del av gräsmattan. Min granne Marcus från Münster, som hade fått avslag av TÜV för sin NSU 1000 dagen innan träffen, fick också snabbt dra till tält- reträtt.

En tidig morgonrunda ger alltid fina foton samt lugn och ro att titta på fordonen som anlänt. Ännu så långt hade inte många packat upp sina saker till försäljning. efter första rekognseringen så tänkte jag att jag skulle tvätta min bil på ett av tankställena i stan. Men tji fick jag, det var katolsk helgdag och på en sådan kan man tanka bilen- men inte tvätta den. Så det fick anstå till fredagen. Istället blev det många rundor till de olika försäljningsstånden. Jag gjorde dock inga omedelbara fynd och jag upplevde att prisnivån var hög. På tordagskvällen rullade Kim & Winnie med barnen in i sin 1000 med Camp- let på släp.

På Fredagen anslöt Sven- Erik och Bent som anlände i Sven- Eriks ljusblå Ro80. Även Hans Jakobsen från Skælskør kom. Han får dock betraktas som hedning då han färdades i en Nissan!? Flera rundor på träffområdet blev det också för att leta fynd. Ett par hastighetsmätarwires inköptes a´ 5DM styck då vi stötte på engelsmännen som gjort motsvarande fynd vid en tidigare träff. Enda problemet för deras del var att de har lite längre till mätaren! Deras bilar är ju i regel högerstyrda! Därav fyndpriset. Jag träffade också fler Danskar, bl a  Leo & Sanne från NSU- Club Danmark, Jens med Fanen och motorcykelsamlaren Christian Møller.

Min bil blev så småningom tvättad och jag passade på att besöka Zweirad- museum som jag är oerhört imponerad av. Ett besök rekommenderas varmt. Jag fann också anledning att köpa lite NSU- vin från Weingut Baur (se suppliers- links). Måga av vinerna kan säkert fås billigare på andra ställen, men då har dom ju inte NSU- etikett! Mat skall man ju också ha och vi var några modiga som försökte oss på dagens  "main- course" : Prinz- Spiess, grillspett med någon form av bullar till. Köttet var gott och de mystiska bullarna också, men de sistnämda var som kanonkulor och fungerade likadant i magen! Kvällen avslutades med musikalisk show av hög kaliber i fest- tältet. Vi var dock ett gäng nordbor: Norrmän, Danskar och Svenskar som fann förbrödring över ett par glas Weizen- Bier (veteöl) och emellanåt tyckte musiken lät väl hög. Vad sägs till exempel om en Norrman som varit anställd på Svensk Bilprovning i Stockholm! Mats och Östen Olofsson, de oerhört NSU- kunniga och trevliga, fanns givetvis vid bordet. Historierna blev många och jag tror att vi till slut enades om att Norge aldrig borde blivit norskt och att skåne inte skulle blivit svenskt och att vi trots allt har mer än NSU gemensamt.

Lördagen skulle bjuda på rundturskörning med gruppfoto men det bestämde jag tidigt mej för att ställa in. Alla Weizen- bier tog ut sin rätt. Lite oroande var också att man hälsades glatt av serveringspersonalen vid frukosten. Efter den obligatoriska rundvandringen på träffområdet (ca 2 timmar) väntade internationellt klubbmöte. Som språk-stöd (hur mycket det nu är värt) åt ordförande Winnie följde jag med dit. Där fick vi bland annat veta lite mer om nästa års träff. För år 2007 är ingen träff planerad så här långt. Detta fick mej att viska till Winnie på mötet: - Danmark?. Winnie tittade med skräckblandad förtjusning på mej och längre bort hörde jag att Hermann Mulstege snappade upp mitt förslag och upprepade det högt på sin härliga Holländsk-tyska: - Zweitauschendschieben, Dänemark! Det blev ett litet sus och jag såg att ordförande i NSU- Club Danmark, Leo Madsen skakade på huvudet. Nåja, det är långt dit. Det presenterades lite materianyheter: HH Walther har tagit fram bagagerumsgolv till 1000 som reservdel, NSU i.g. Neckartal har satt front emblemen på bl a Sport Prinz och tidiga Prinz 1000 i produktion (de är olika, Sport Prinz välver, Prinz 1000 är slätt) visserligen inte plastingjutna som original men ändå välgjorda. Herman Mulstege berättade att man vid ett visst antal beställningar kan tillverka tätningar till de bakre öppningsbara rutorna på TT och tidiga 1000. De skall vara gjorda i neopren för att ge bäst resultat. Andra nyheter är att det tillkommit en klubb på Irland. Kul! Till slut visade det sig att vår klubb fortfarande inte kommit med i den internationella listan. Detta verkade först vara en konspiration men skylles förmodligen lite tröghet i organisationen. 

När alla andra samlade sig till utflykt gick vi upp till byn för att se oss omkring och för att handla middagsmat och annan förplägnad. En sista runda för att kolla träffområdet, som verkligen är fyllt till sista gräsplätt, stod också på önskelistan. Jag gjorde mina sista fynd: en herrcykel i tämligen gott skick för 100 DM, troligtvis en av de sista riktiga, möjligtvis och troligtvis från 1971-72, då den är prydd med olympiska ringar (jodå, jag fick plats med den efter viss demontering och fällning av passagerarsäte). Jag hittade också kofångarhorn som Kim letat efter ett tag. Fyra st helt nya i orig. låda, även här efter viss prutning:100 DM. Vi fick trevligt besök av Mats och Östen till eftermiddagskaffet som Winnie galant fixade och således värvade vi en ny medlem till klubben.

Dagen, och egentligen hela träffen, avslutades i festtältet som var fyllt till bristningsgränsen. Det blev sedvanliga tacktal och presentationer av de som gjort träffen möjlig. Viss motorcykelåkning förekommer också. Den oförbätterlige, store och bullrige holländaren Herman Mulstege stal sedan föreställningen efter att ha gjort entré med sin Rennmax, iklädd en orange mölla (på svenska: väderkvarn) på skallen. Han klädde därefter organisatorerna i skyddskläder under applåder och tvingade slutligen i dom var sin Herring! Musik i form av gruppn Wind, som varit med i eurovisions- schlagerfestivalen en gång, vidtog, en tempofylld show med lite ABBA-stuk. Inte minst barnen i publiken var överförtjusta. I vanlig ordning blev det lite bensin och rotations- snack och kanske den där enda (22:a) Weizen- bieren för mycket.

På söndagen måddes det lite så där och Fransmännen intill packade sina kulinariska verktyg (grillen) och tält under visst buller och bång. Framåt middag hade undertecknad hämtat sig någorlunda, vi vinkade adjö till Kim & Winnie som skulle vidare till Tjeckien och Slovakien på mer semester, och tillsammans med Sven- Erik och Bent i Ro80 styrdes färden till Neuenstadt där R. Gamperling håller till med sitt RS- Rennsportzentrum. En imponerande anläggning där allehanda NSU saker tillhandahålls. Det mesta är ämnat för racing och det är bara att handla motor efter plånbok. En reviderad TT- motor kostar ca 2.200 DM. Sedan är det bara att välja, motorer finns ända upp till 1600cc och 172hkr, priset är ca 500kr per hästkraft räknat från TT- motorerna. En utställning finns i två plan med flera mer eller mindre race- utrustade bilar. En Wankel- Spider stod på en lyft och undergick uppenbarligen renovering. En liten skylt förtäljde att 42st bilar av denna typ finns kvar?! I så fall tror jag att jag har sett nästan alla! Siffran torde vara någonstans mellan 200 & 300. På detta förnäma etablissemang fanns också en kyl med drycker, vilket räddade vidare färd. Utan en enda "stau" men med många raster anlöpte jag sedan Helsingør vid kvart i elva tiden på kvällen. Bra marscherat! En regning dag gav bra andning till 110SC motorn i min 1200:a!